Del III
Något jag fastnade för väldigt mycket och tyckte var ganska störande i just del III var att Carlgren och Marton använda sig ofta av uttrycket: "å ena sidan... å den andra...". Jag lärde mig att akta mig för att upprepa mig när jag skriver, upprepning dödar entusiasm.
måndag 27 september 2010
Carlgren & Marton - Lärare av i morgon.
Del III, kapitel 6
"Historia definieras inte på nationell nivå som kunskaper om vikingatid eller romarriket utan som det historiemedvetande som utvecklas genom att hålla på med frågor om t.ex. vikingatiden och romarriket. Hemkunskapen syftar till att utveckla en medvetenhet i vardagslivet om hälso- och resursfrågor - inte till att lära sig laga vissa typer av mat eller städa på vissa sätt. Genom naturvetenskapen ska eleverna utveckla vissa sätt att tänka, systematiskt förhålla sig till empiri och vissa sätt att vara teoretisk på - inte särskilda kunskaper om t.ex. periodiska systemet. Det är dock endast genom att arbeta med olika konkreta frågor som man kan utveckla de olika kvaliteterna. Man måste tränga in i några frågor för att lära sig. Man kan alltså inte utveckla kvaliteterna utan innehåll, lika litet som man kan lära sig lära utan att lära sig något." (s.192)
Jag tycker detta är intressant och jag håller med Carlgren och Marton.
"Historia definieras inte på nationell nivå som kunskaper om vikingatid eller romarriket utan som det historiemedvetande som utvecklas genom att hålla på med frågor om t.ex. vikingatiden och romarriket. Hemkunskapen syftar till att utveckla en medvetenhet i vardagslivet om hälso- och resursfrågor - inte till att lära sig laga vissa typer av mat eller städa på vissa sätt. Genom naturvetenskapen ska eleverna utveckla vissa sätt att tänka, systematiskt förhålla sig till empiri och vissa sätt att vara teoretisk på - inte särskilda kunskaper om t.ex. periodiska systemet. Det är dock endast genom att arbeta med olika konkreta frågor som man kan utveckla de olika kvaliteterna. Man måste tränga in i några frågor för att lära sig. Man kan alltså inte utveckla kvaliteterna utan innehåll, lika litet som man kan lära sig lära utan att lära sig något." (s.192)
Jag tycker detta är intressant och jag håller med Carlgren och Marton.
söndag 19 september 2010
Carlgren & Marton - Lärare av i morgon.
Del II, kapitel 5
I kapitel 5 berättar Carlgren och Marton om ett experiment som gjordes på förskolebarn (5 och 6 år gamla). Experimentet gick ut på att en experimentgrupp med elever skulle få använda ett datorspel för att lära sig räkna tal, den andra gruppen skulle bli undervisade som vanligt. Det visade sig att barnen som använde datorspelet förbättrade sina matematiska förmågor dramatiskt jämfört med de andra eleverna som inte hade haft tillgång till datorspelet.
Jag tror detta kan bero på att man har lättare för att komma ihåg saker om man har hade roligt när det hände. Datorspelet var ett annorlunda sätt att lära sig räkna på, jag tror barnen som fick spela datorspelet hade roligare än de barnen som fick vanlig undervisning. Det är viktigt att variera undervisningen och hitta på nya saker för att eleverna ska bli mer intresserade.
I kapitel 5 berättar Carlgren och Marton om ett experiment som gjordes på förskolebarn (5 och 6 år gamla). Experimentet gick ut på att en experimentgrupp med elever skulle få använda ett datorspel för att lära sig räkna tal, den andra gruppen skulle bli undervisade som vanligt. Det visade sig att barnen som använde datorspelet förbättrade sina matematiska förmågor dramatiskt jämfört med de andra eleverna som inte hade haft tillgång till datorspelet.
Jag tror detta kan bero på att man har lättare för att komma ihåg saker om man har hade roligt när det hände. Datorspelet var ett annorlunda sätt att lära sig räkna på, jag tror barnen som fick spela datorspelet hade roligare än de barnen som fick vanlig undervisning. Det är viktigt att variera undervisningen och hitta på nya saker för att eleverna ska bli mer intresserade.
Carlgren & Marton - Lärare av i morgon.
Del II, kapitel 4
Carlgren och Marton förklarar att det inte finns något bestämt sätt att undervisa på som är bäst i alla lägen. Man kan inte säga att det alltid är bättre att undervisa i helklass än att undervisa i halvklass, man kan på samma sätt inte säga att det är bättre att undervisa i halvklass än att undervisa i helklass.
Carlgren och Marton förklarar att det inte finns något bestämt sätt att undervisa på som är bäst i alla lägen. Man kan inte säga att det alltid är bättre att undervisa i helklass än att undervisa i halvklass, man kan på samma sätt inte säga att det är bättre att undervisa i halvklass än att undervisa i helklass.
Hur undervisning i helklass fungerar i det enskilda fallet har rimligtvis att göra med vad som händer i undervisningen i helklass, hur man behandlar det man behandlar. Och allt detta är naturligtvis olika från fall till fall. Ibland fungerar undervisning i helklass bra, ibland fungerar den sämre (Carlgren och Marton, 2007).Det finns ingen handbok för hur man ska undervisa på bästa sätt i alla lägen, för det skiljer sig från fall till fall. Man får försöka anpassa sig till gruppen och se vad som fungerar bäst för den. Det är svårt att säga att det är bra eller dåligt att undervisa på ett visst sätt, för det kan fungera bra i vissa lägen och sämre i andra. Man kan kanske därför inte undervisa på samma sätt i alla lägen utan man får anpassa sig till olika situationer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)